Jämtland 2004

I JÄMTLAND FLÖDAR HONUNGEN

I Jämtland

har vi återigen begåvats med en sommar som går till historien som ett sagolikt honungsår. Skillnaden mot 2003 är att i år är det svårare att förklara det rikliga nektarflödet. Sommaren var tämligen kall ända fram till 25. juli. Ändå hade de normalstarka samhällena dragit in omkring 2 lådor. Exempelvis hade temperaturen svårt att nå över 15 grader under maskrosblommen och ändå surrade torkfläktarna under kvällarna så det stod härliga till. Ramarna byggdes ut i rask takt så i början av juli stod de bättre på 5 lådor. Då blommade hallonsnåren för fullt.

Topp på 148 kg

Första skattningen gjorde jag den 25. juli. Då kom värmen och det var att fortsätta ända fram till 12. augusti. När slutskattningen gjordes runt den 20. augusti fanns det ytterligare honung

Slutsummeringen av skörden är imponerande. Inte riktigt som i fjol, men nästan. Det bästa samhället skattades på 148 kg i en bigård på 6 samhällen där 5 låg över 100 kg.

En kritisk granskning visar också att vissa platser var betydligt sämre än i fjol. I Sikås blev exempelvis medelskörden ca 30 kg mindre per samhälle än i fjol.

På de bättre platserna spelade det ingen större roll att man klöv samhällena under midsommartiden. Hälften av samhällena fick ge ifrån sig en avläggare men det gav ingen synbar minskning i skörderesultatet.

Någon svärmning hade bina inte heller tid med. Vare sig man tog avläggare eller ej visade bina ingen lust att dra viseceller.

Varför så arga?

Det fanns egentligen bara en skönhetsfläck och det var temperamentet. Fy vilka elaka bin vi har. Det var hatt och handskar och stövlar mest hela tiden. I fjol var det bra och fjolårsbina som startade upp sommaren var också bra men när årsbina började regera i kuporna fick man tråckla ihop slöjan, tejpa igen hålen i handskarna och dra år stövelremmarna. Samhällen jag under både 2 och 3 år haft under bevakning, med samma drottning, och som jag bestämt mig för att odla vidare på, spårade ur fullständigt. Värst var det under midsommartiden. Vad beror sådant på? Att så många samhällen visar detta humör samtidigt förklaras inte med olämpliga drönare. Den slumpen finns inte. Antingen beror det på biodlaren eller på årsmånen.

Av de samhällen som låg över medel i bistyrka är det inget som klarat sig undan en 2:a. De flesta har haft en 1:a. Av de svagare finns bättre typer men det beror på bistyrkan snarare än generna. Det finns bara ett som klarat gemytet hela sommaren och det är ett krainersamhälle. Där gick det fint med kortbyxor och tröja även under drottningodlingen.

Landet Gosen

Ovanstående reflektioner är från min egen bigård. Utan att veta speciellt mycket kan jag dock påstå att året varit mycket bra i hela Jämtland. Med 2 goda honungsår har det blivit press på honungsmarknaden. Priserna har tenderat att sjunka och det är ett säkert tecken på god skörd. Vi är bortskämda här då det gäller att snabbt bli av med burkarna och hellre än att ha kvar lite i lager dumpas priserna.

Nu har 2000-talet gett 2 dåliga och 3 goda år. Hur ska fortsättningen bli? Under förra seklet stämde sanningen att 2 goda år kommer aldrig i följd. Vi har nu upplevt tre goda år på raken. Det vore konstigt att det skulle kunna bli 4 år, men kanske den omtalade klimatförändring slår positivt på nektargivande blommar i vårt fagra Jämtland.

Karl Drakenberg