Drönarmaterialet

De första omlarvningarna hade redan gjorts när jag började gå igenom vad som fanns i biväg runt Djupsjö. Till stor hjälp i undersökningen var ordföranden i Nordmaling-Bjurholms biodlarförening Kolbjörn Wilcke, samt yrkesbiodlaren Conny Hägglund som själv har befolkat närområdet med material från Nordbi-projektet. Resultatet visade att av de kända samhällena var samtliga av nordbiursprung inom en mils radie från Djupsjö. På grund av den kuperade terrängen bedömdes risken som liten för att mer avlägsna samhällen, varav en del bestod av bin med annat ursprung, skulle störa parningen. Ambitionen var att vingmäta allt i närområdet, men av tidsskäl fick denna verksamhet begränsas till själva byn.

I Djupsjö finns nu endast två biodlare. Förutom jag själv är det 85-åriga Jenny Kuronen som haft bin i byn under många år. Jenny övervintrade fyra samhällen men sålde två av dessa innan parningarna började. De kvarvarande visade hyggliga värden (ca 50 % nordiskt) trots att det hade gått flera generationer sedan det “renrasiga” kom på plats. Jenny gick dock välvilligt med på att byta ut dessa samhällen mot två av Per Ruths bästa, en Hammerdal och en Bygdeträsk (Hammerdalssamhället är nog förövrigt det finaste jag sett vad gäller humör sedan jag började i projektet). Av mina egna överlevande samhällen var två Stavershult, ett Läsö, ett Hjoggböle, samt ett med oklar linjetillhörighet. I den mån de har kunnat bedömas ordentligt (se Pers artikel) har alla fina bruksegenskaper. Med undantag för Hjoggbölesamhället (se nedan) uppvisade samtliga godkända vingvärden (>80 % nordiskt). Sammantaget har vi alltså haft en blandpopulation av drönare i luften och det skall bli riktigt intressant att se vad resultatet har blivit av årets parningar. De samhällen som stått närmast utanför byn (ca 3 km fågelvägen) tillhör Conny Hägglund och har samtliga drottningar som är avkomma från Läsö-drottningen PR00075.

Drönarsamhällen i Djupsjö 2004

Drottning	Linje	Moder	Ci	Dv	Nordiskt (%)
PR02025	Hammerdal	IA01611	1,6	-3,1	90
ÅJ03013	Bygdeträsk	PR02044	1,6	-3,1	96
SC0326	LäsöBJ	PR00075	1,6	-3,6	86
SC0206	Stavershult	JW00048	1,6	-2,5	85
SC0352	Stavershult	SC0206	1,6	-2,4	86
SC0330	Hjoggböle	PR01010	1,8	-1,4	53
SC03901	okänt	?	1,5	-1,6	87

Drottningmaterialet

Materialet för odlingen valdes ut av Per och mig och baserades på “topparna” vad gäller bruksegenskaper och renrasighet för flera olika linjer. Hjoggbölelinjen visar fina egenskaper i humör och övervintring men har det sämre ställt med vingvärdena. Vi jobbar dock enträget vidare med den spillra som är kvar i hopp om att få bort den främmande inblandningen. Vi har provat att odla på två systrar, den ena stationerad hos mig och den andra hos Olov Alfredsson i Näsland, Bjurholm. Tyvärr gick inte odlingen riktigt optimalt för dessa, men några avkommor har vi i alla fall kvar under kontroll. Övrigt material hämtades från linjerna LäBJ, LäUG, Stavershult, Bygdeträsk och Hammerdal, samtliga med godkända vingvärden och bruksegenskaper.

Moder	Linje	Ci	Dv	Nordiskt (%)	Antal kläckta	Antal ägg-läggande	% ägg-läggande
SC0206	Stavershult	1,6	-2,3	83	33	30	91
SC0352	Stavershult	1,6	-2,4	86	18	12	67
PR00075	LäBJ	1,5	-3,4	97	54	46	85
SC0326	LäBJ	1,6	-3,6	86	13	11	85
PR99063	LäUG	1,6	-2,7	88	28	18	64
SC0334	Hjoggböle	1,9	-2,2	50	16	5	31
SC0330	Hjoggböle	1,8	-1,4	53	13	9	69
PR02025	Hammerdal	1,6	-3,1	90	43	34	79
IP 0304	Ham. Ins.				7	4	57
ÅJ03013	Bygdeträsk	1,6	-3,1	96	41	35	85
PR03008	Bygdeträsk				4	4	100
				Summa:	270	208	77

Odlingen

Drottningodlingen går bättre och bättre för varje år. Vi har provat en del olika varianter och har nu kommit fram till ett tillvägagångssätt som både är effektivt och arbetsbesparande. I år har vi enbart odlat i starka viselösa samhällen vilket konsekvent ger en hög procent utbyggda celler. För en del av de just täckta cellerna har vi provat att låta kassettbina (Apidea-kassetter) sköta om den fortsatta ruvningen fram till kläckning. Detta har fungerat mycket väl och tycks vara helt oberoende av yttertemperatur. På grund av den svala väderleken i början av säsongen fick en del kassetter stå utomhus med nattemperaturer nära noll medan andra stod inomhus vid +20ºC. Detta visade sig inte spela någon som helst roll och alla testomgångar gav fler än 80 % kläckta celler. I flera av omgångarna kläcktes samtliga celler.

Att kunna återutnyttja kassettbin för en andra odlingsomgång skulle spara bin och innebära att fler drottningar kan odlas. Vi gjorde en del försök i den riktningen i år men resultaten visade att parningsprocenten blev lägre med återanvända bin, trots att ruvningen fungerade bra. Det tycks som att de nykläckta drottningarna inte blir lika väl omhändertagna av de något äldre bina. Eftersom dessa försök av naturliga skäl gjordes på de senare odlingsomgångarna kan även tidpunkten för parningsflygningen spela in. I de flesta fall berodde svinnet på att drottningen helt enkelt “försvann”. Om detta var orsakat av felflygningar eller på att kassettbina tagit bort henne förblir en gåta.

Sammantaget fungerade drottningodling och parningar väl. Resultatet blev 208 äggläggande drottningar med en total parningsprocent på 77 %.

Sven Carlsson

---

© Föreningen Nordbi - www.nordbi.org - senast uppdaterad 2004-11-28 20:47